Höstinvasionen av stjärtmes, Aegithalos caudatus, 1992 vid Hammarö fågelstationBjörn EhrenrothStjärtmesar besöker så gott som årligen Hammarö sydspets i varierande antal. Åren 1969-1992 (24 år) märktes mer än 100 ex per år under 13 säsonger. Endast 1988 uteblev arten helt vid lokalen (trolig orsak - hård vind åtföljd av seklets sämsta sommarväder!). Under perioden 1969-1990 ringmärktes det i hela Sverige 9 998 stjärtmesar (Ringmärkningscentralens årsrapporter 1968 och 1990) och av dessa fångades 38 % vid Hammarö, vilket visar lokalens betydelse för märkningar av denna art.Flyttningens förlopp 1992 Redan 30/10 märktes 8 ex vid fågelstationen, men dessa var troligen lokala fåglar från Hammarön. Bortsett från en ensam individ märkt 11/9, noterades stjärtmesar mera regelbundet fr o m 27/9. Merparten av fåglarna passerade under tiden 18-29/10, därav 67 % av samtliga höstmärkta individer under 5 dagar 22-26/10. Den 26/10 märktes 96 stjärtmesar! Eftersom stationen var obemannad fr o m 1/11 kunde inte avslutningen av vandringsrörelsen följas upp. Dessutom var 29/9 och 21/10 obemannade, två dagar som hade resulterat i ytterligare stjärtmesflockar i protokollen. Med full bemanning under hela höstsäsongen hade sannolikt omkring 500 fåglar märkts. Vi får gå tillbaka till senhösten 1976 för att finna en invasionsrörelse med jämförbar individrikedom. Tidigare invasioner Toppåren för stjärtmes vid Hammarö 1969-1992. Möjligen var även 1969 ett invasionsår. Märkverksamheten avslutades redan 20/10 (34 märkta stjärtmesar denna dag!), vilket innebär att data saknas för den viktiga tredjedelen av oktober. Observationsverksamheten under 1960-talet visar att 1963 och 1966 var invasionsår för stjärtmes. För närmare beskrivning av vandringsrörelserna t o m 1974 hänvisas till Ehrenroth 1976. Mediandatum för passagen, baserat på ringmärkningsmaterial, var 15/10 rekordhösten 1973. Motsvarande datum för invasionsåren 1976, 1985 och 1992 var 26/10, 23/10 respektive 24/10.
Främmande kontroller och återfynd Under två dagar i slutet av oktober 1992, 25/10 och 26/10, kontrollerades 8 stjärtmesar märkta i Finland och 4 märkta i Estland ( för detaljer se ringmärkningsrapporten). Dessa fynd indikerar att många fåglar hade ett östligt ursprung, troligen från nordvästra Ryssland. Samtliga stjärtmesar hade förflyttat sig mycket snabbt från märkplatserna. Från Siikajoki nära Uleåborg i norra Finland behövde 7 ex 15 dagar för att nå Hammarö 880 km åt SW (mätt på karta) och ytterligare en fågel från Tauvo, Siikajoki, tog 19 dagar på sig för samma resa. Den reella färdvägen bör ha varit minst 1 000 km. De estniska fåglarna, märkta vid Kihnu i norra delen av Rigabukten, använde endast 7 dagar för att nå Hammarö. Mätt på karta är kortaste vägen 620 km och via Åland omkring 750 km. Dessa stjärtmesar höll således en medelhastighet av troligen mer än 100 km/dag! I samband med invasionen 1973 kontrollerades en stjärtmes vid Kabli, Estland. Den fågeln var märkt exakt på dagen ett år tidigare. Vid bland annat Kabli märks vissa höstar stora mängder stjärtmesar. Som exempel kan nämnas hösten 1986, då 6 795 individer ringmärktes (Vilbaste, Leivits & Leibak 1988). Ytterligare några återfynd/kontroller av intresse i detta sammanhang bör nämnas. Två stjärtmesar märkta hösten 1984 vid Mölen i södra Norge kontrollerades 18 dagar senare vid Hammarö och 5 individer märkta i slutet av oktober 1976 vid Hammarö kontrollerades 4 dagar senare på Store Faerder utanför Oslofjorden. En fågel märkt i oktober 1977 vid Hammarö återfanns död tre månader senare i Södermanland, minst 275 km österut från märkplatsen. Vikt och fettupplagring hos stjärtmesar kontrollerade 1992 Mätningar av 7 finska samt de 4 estniska stjärtmesarna visade, att alla utom en var i god kondition, med vikter omkring 9 gram och däröver. En stor individ (67 mm vinglängd) i den finska flocken vägde 10,4 gram, ett ovanligt högt värde. I samma flock fanns även en individ med den låga vikten 7,3 gram (65 mm ving-längd). Mycket depåfett observerades hos de estniska samt en finsk stjärtmes 26/10. Två fåglar hade fett motsvarande klass 6 (= högsta klass), två låg i klass 5 och en i klass 4. Vikt-och längdvariation hos flyttande stjärtmesar har tidigare undersökts med utgångspunkt från 583 fåglar mätta vid Hammarö 1969-1976. Lägsta noterade vikten i det materialet var 7,1 g och den högsta 10,1 g. Medelvikten var drygt 8,5 g de två år då 162 och 208 fåglar vägdes (1972, 1973) (Ehrenroth & Ekbohm 1979).
Tillägg: 1993 och 1994 års stjärtmesobservationerBjörn Ehrenroth Invasion av stjärtmesar - igen!Höstens första stjärtmesflock togs redan 2/9 och därefter dröjde det till 19/9 innan nästa flock märktes. Sammanlagt fångades 46 ex i september. I början av oktober hände nästan ingenting, men den 10/10 inleddes invasionen med resultatet 45 fångade fåglar. Resten av månaden fångades stjärtmesar nästan varje dag och månadssumman blev hela 993 ex. De tre bästa märkdagarna var 18/10 (145 ex), 22/10 (135 ex) och 17/10 (114 ex). Fångsten fortsatte in i november, men vandringsrörelsen hade då avmattats (83 ex märkta fram till 9/11). Mediandatum för passagen var 20/10. Även denna höst tycks åtskilliga stjärtmesar ha kommit österifrån. En fågel märkt på Hangö i sydvästra Finland 12/10 kontrollerades 12 dagar senare på Hammarö (ca 520 km WSW). 3 kontrollerade fåglar med Moskvaringar hade ringmärkts öster om Ladoga. I motsatt riktning flög 6 stjärtmesar, som märktes vid Hammarö på eftermiddagen 22/10 och kontrollerades 5 dagar senare vid Hartsö-Enskärs fågelstation i Sörmland (ca 240 km ESE). Återfynden ger, liksom de från hösten 1992, belägg för hur snabbt stjärtmesar flyttar längre sträckor. Stjärtmesinvasion tredje hösten i rad Även denna höst hade ringmärkarna och medarbetarna nöjet att plocka många stjärtmesflockar ur näten. Den första flocken togs 29/9 och den sista 16/11, när endast några få nät återstod att ta in för säsongen. Mediandatum för passagen var 18/10. Inga fåglar med östligt ursprung kontrollerades, däremot en flock märkt i Trysil norr om Värmlands nordspets. En flock märkt vid Hammarö kontrollerades senare vid Christiansö, Bornholm. Den efter svenska förhållanden rika stjärtmesfångsten de tre senaste åren har resulterat i flera intressanta kontroller/återfynd, vilka visas på kartan.
Litteratur Ehrenroth, B. 1976. Autumn movements of the Long-tailed Tit Aegithalos caudatus caudatus L. at an inland locality in Central Sweden. Ornis Fenn. 53:73-86. Ehrenroth, B. & Ekbohm, G. 1979. Weight and Wing length variations in Longtailed Tits Aegithalos caudatus during autumn movements in Central Sweden. Opubl., ingår i dr. avh. Vilbaste, H., Leivits, A. & Leibak, E. 1988. On the work of the Estonian section of the Operation "Baltic" in the autumn of 1986: Kabli, Häädemeeste and Sörve Peninsula bird ringing stations. (In Estonian with Russian and English summaries). Loodusvaatlusi 1988: 17-31. |
